Regeringen vill ge bättre stöd åt kriminella som lämnar sina gäng. Men justitieminister Beatrice Ask avvisar förslag om straffrabatt för brottslingar som hjälper polisen.
– Lagen måste vara lika för alla, säger hon.
Inom kort får länspolismästaren i Stockholm i uppdrag av regeringen att utreda hur samhället bättre kan hjälpa grovt kriminella som vill lämna sina brottsliga nätverk och börja ett hederligt liv.
Skälet är att det blivit allt svårare för polis, åklagare och domstolar att komma åt grova brottslingar.
Gäng som Original Gangsters, Bandidos och Hells Angels är extremt slutna och styrs efter hårda tystnadskoder.
I rättegången mot den så kallade Spelkungen i Göteborg har inte mindre än sex vittnen uteblivit, vilket tvingat domstolen att avbryta rättegången om illegalt spel och ekonomisk brottslighet till oktober. Spelkungen är också åtalad för anstiftan till mord och mordförsök.
Redan i dag kan vittnen få skyddad identitet. I november utökas möjligheten för vittnen att få framträda på tv-skärm via länk för att slippa ställas ansikte mot ansikte mot den åtalade i rättssalen.
Men Beatrice Ask vill också stärka samhällets stöd åt kriminella som bestämt sig för att lämna brottets bana. Exakt hur det ska gå till vill hon överlåta åt utredaren.
– Om du varit medlem i ett kriminellt nätverk har du ofta dålig utbildning, inget arbete och ofta är du skyldig folk pengar. Där måste vi bli bättre på att stötta. Det kan handla om bättre skydd, men också att man hjälper till med utbildning och kanske en startsumma för att börja om och bygga andra typer av nätverk, säger Ask.
Inom polisen pågår en omorganisation för att skapa starkare enheter mot den grova kriminella brottsligheten. En del är att förbättra underrättelsearbetet.
Två kontroversiella åtgärder som diskuterats länge i Sverige – och som används i bland annat USA – är hemliga vittnen och straffrabatt.
Hemliga (anonyma) vittnen har inget stöd i vårt land. Det anses allt för rättsosäkert. Om en åtalad inte vet vem som vittnar mot honom har han ju svårt att försvara sig.
Förslag om straffrabatt har däremot framförts från flera håll. Bland annat folkpartiet, Riksåklagaren (RÅ) och en utredning som leddes av förre Säpochefen Anders Eriksson. Även den förre justitieministern Thomas Bodström (s) har varit inne på tankar om att en åtalad som bidrar till att klara upp grov organiserad brottslighet ska kunna få lägre straff.
”Plea bargin” (åtalsförhandling) innebär att en åtalad person kan förhandla till sig en mildare påföljd mot att han underlättar utredningen för polisen.
En variant av ett sådant system övervägs just nu i Norge.
– Det förslag vi tittar på innebär att åklagaren kan lova en åtalad person som hjälper polisen att i rättegången yrka på ett lägre straff. Men domstolen är inte bunden att följa yrkandet, förklarar den norske justitieministern Knut Storberget.
Hans svenska kollega avvisar dock tanken på straffrabatt.
– Vi vill att alla ska vara lika inför lagen i Sverige. Har man begått brott kan man inte förhandla bort sitt ansvar. Tillåter man sådant så ger man sig ut på ett sluttande plan, säger Beatrice Ask.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar